Vårt språk
Har du en språkfråga av mer allmän karaktär?
Mejla den till info (@) sprakvardssamfundet.se. Utvalda frågor och svar publiceras på webbsidan under Språklådan.
Vi besvarar således inte individuella frågor, utan hänvisar i sådana fall till Språkrådet.
Språklådan
I Språklådan publicerar Språkvårdssamfundet i lös följd tankar kring modernt språkbruk.
Några språklådeartiklar från 90-talet
Montenegrin eller? (Per A. Pettersson)
22 februari 1998
"Montenegrinerna äro ett ståtligt, vackert, synnerligen tappert och krigiskt folk med enkla seder". Detta citat är från Nordisk familjebok, "Uggleboken" 1913. Nu när denna benämning aktualiserats frågar Gunnar Lindgren varför han inte förliker sig med benämningen montenegriner. Huvudskäl... [Läs mer]
Språk, sprak eller spraak? (Olle Josephson)
22 februari 1998
Inte Björn eller Åsa, hellre Thomas eller Sara, resonerar unga föräldrar som redan vid namngivningen tror sig förbereda den nyföddas internationella karriär. Vill man skicka e-brev till Svenska språknämnden, så är adressen spraknamnden. Hur ska vi göra på främmande språk med svenskans så kallade ... [Läs mer]
Att tala som en bok (Birgitta Garme)
22 februari 1998
Är det odelat positivt att säga om någon att hon talar som en bok? Jag tror inte det. En delbetydelse är visserligen att personen i fråga kan mycket och har inhämtat boklig lärdom. Men där finns också ett inslag av att hon uttrycker sig formellt och skriftspråkligt också i tal och samtal, och det... [Läs mer]
Det ultimata ordet? (Ulla Melander Marttala)
22 februari 1998
Språklådan har fått ett par frågor om ordet ultimat. Ett exempel på användningen av detta ord finns i en reklamtext (från 1996) där man skriver "Upptäck den ultimata glassen", och ett par andra prov lyder "...det ultimata majestätsbrottet" eller "... den ultimata kr... [Läs mer]
Skarpa skott och skarpa lägen (Görel Bergman Claeson)
16 september 1997
EN KVINNLIG läsare har noterat att det på senaste tid har förekommit många skarpa lägen och skarpa åtgärder i massmedierna. Såväl statsministrar och trafiksäkerhetsdirektörer som ledarskribenter väljer gärna sådana formuleringar för att understryka allvaret i en situation. UNT ställer t ex i en l... [Läs mer]
Att tala länge och väl - kvinnligt eller manligt? (Cecilia Almlöv)
2 september 1997
TALAR KVINNOR MER? Den här frågan har kommit upp i flera sammanhang i medierna, på arbetsplatser och kanske i våra hem under de senaste åren. Och förhoppningsvis kan den också intressera några läsare.
Vi är ju alla bekanta med ord som skvallerkärring, pladdertant, tjatmoster, tjatmaja och babb... [Läs mer]
Cd eller cd-skiva? (Henrik Williams)
24 juni 1997
VARFÖR säger många cd-skiva i stället för bara cd, som ju i sig betyder "kompaktskiva"? En som har retat sig på detta onödiga tillägg är Kerstin Eriksdotter i Uppsala. Hon påpekar att t o m "vissa språkvårdare" förespråkar den längre formen för att skillnaden mellan cd-skiva, cd-läsare och cd-sp... [Läs mer]
Att hålla tungan rätt i mun (Gun Widmark)
18 juni 1997
En fråga till Språklådan från Hans Lustig har i många månader legat obesvarad. Den lyder så här: "Man här ibland ordet egentligen uttalas ungefär som 'egängtligen'. Senast hörde jag en känd journalist och författare uttala det så i TV. Finns det något dialektområde där detta uttal förekommer, oc... [Läs mer]
Semikolon, kolon och tankstreck (Carin Östman)
10 juni 1997
VI HAR I SVENSKAN stora och små skiljetecken. De stora, som avgränsar meningen, är tre till antalet: punkt, frågetecken och utropstecken. De små, t ex komma och semikolon, är inte meningsskiljande utan används för olika syften inom en mening. Ingen läsare av Språklådan tvekar nog om hur de stora ... [Läs mer]
M eller MM, n eller nn? (Eva Aniansson)
27 maj 1997
DET HAR KOMMIT en fråga från "Nyfikna" om reglerna för när m- och n-ljuden ska enkel- respektive dubbeltecknas. Hur är det med ordslut och varför stavas olika former av samma ord ibland olika?
För att resonera om detta måste man ha klart för sig vad en stavelse är. I svenskan består en sådan a... [Läs mer]
Ta för dig lagom! (Rut Boström)
13 maj 1997
ORDET LAGOM betecknar en för många typiskt svensk företeelse, nämligen att man varken bör vara, göra eller ta för litet eller för mycket: bäst är om allt är (precis) lagom. Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) används ordet, med betydelsen ’passande, lämplig, måttlig’, dels som adverb... [Läs mer]
Norr och söder, öster och ost? (Lars Wollin)
15 april 1997
Den mångsidigt intresserade signaturen Harry reflekterar över våra väderstreck. Hur har beteckningarna för dem en gång uppstått? undrar han. Och är det egentligen "rätt" att tala om en vind från sydöst? I den riktningen kan vi ju söka Konstantinopel och Ukraina – men vinden från... [Läs mer]
Förvänta ont? (Mats Thelander)
4 mars 1997
I ett brev till Språklådan frågar Lars Nyqvist i Uppsala om ordet förvänta har bytt betydelse. Han fortsätter: "För mig är det positivt laddat och när jag förväntar något är det sådant som jag önskar och hoppas skall ske. Som motsatsord skulle jag använda befara eller ett neutral... [Läs mer]
I går morgon? (Kerstin Thelander)
18 februari 1997
En läsare som är inflyttad till Uppsala har skrivit till Språklådan och förundrat sig över att hon hör folk i sin omgivning säga i går morgon när de enligt henne borde säga i går morse. I de diskussioner som hon har fört om uttrycket har det framkommit att i morse av vis... [Läs mer]
Vart e han? (Marika Tandefelt)
4 februari 1997
"Var och vart misshandlas ofta" skriver en språklådeläsare och uppmanar sålunda till en liten repetition av denna språkvårdens klassiker. Var anger läge eller befintlighet medan vart uttrycker riktning: "Var är du?" "Vart skall du gå?" Skall det nu vara så svå... [Läs mer]
Du skickar väl e-post? (Siv Strömquist)
21 januari 1997
Visste ni att cd numera skall skrivas med små bokstäver? Eller att web browser bör heta webbläsare på svenska? Och hur är det egentligen med ett ord som Internet; skall det skrivas med stor eller liten begynnelsebokstav? Ny teknik innebär nya ord för nya begrep... [Läs mer]
Andas, minnas, glädjas (Ulla Stroh-Wollin)
7 januari 1997
Varför är verbet andas passivum? Eller är det bara en form som liknar passivum? Detta undrar Harald Bohlin i Uppsala. I ett renodlat nuspråkigt perspektiv är svaret på denna fråga rätt enkelt. Verbet andas är inte passivum, det bara ser ut så.
I svenskan finns mycket rikti... [Läs mer]
Undringar över under (Per A. Pettersson)
10 december 1996
Ett reklamlöfte om fastare hy och mindre rynkor på under 14 dagar har stört Ann-Marie Hanell i Örsundsbro. Inte för att det skulle lova för mycket, utan för att det strider mot hennes språkkänsla. Hon menar att samma sak kunde sägas på mindre än 14 dagar eller på kortare tid än l4 dag... [Läs mer]
Subjekt i konflikt (Harry Näslund)
26 november 1996
Edgar Johannes skriver och ber Språklådan uppmärksamma s k brott mot "subjektsregeln" och ger själv bl a följande exempel: "Med lupp i nypan öppnar sig nya världar"; "ända till sin död 1973 var Sofiero Gustaf VI Adolfs favoritställe"; "Men som organisation tror jag ingen skada är skedd".
Även... [Läs mer]
Vem bestämmer över språket? (Bengt Nordberg)
12 november 1996
Språklådan har fått ett brev från gymnasieadjunkt Nils af Geijerstam som här återges i sin helhet.
"I vissa språkvårdande sammanhang hör man ibland bruket utropas till högsta norm, dvs. om en felaktighet används tillräckligt ofta blir den korrekt. Det som föranleder dessa funderingar är framför a... [Läs mer]
Ordbehandling på gott och ont (Ulla Melander Marttala)
15 oktober 1996
I dag har många människor tillgång till ordbehandlingsprogram på persondatorer - ett utmärkt hjälpmedel i skrivandet! Det finns många fördelar med att använda ordbehandlingsprogram. På ett lättare sätt får man välutformade och prydliga texter.
Trots fördelarna med ordbehandling på dator finns det... [Läs mer]
Ord med sig i sig (Anna Larsson)
1 oktober 1996
En läsare har formulerat den kortaste språklådefråga som jag hittills har sett. Den lyder: "Han kände sig översiggiven, du kände dig överdiggiven?" Frågaren vill tydligen veta, om man riskfritt kan använda formen överdiggiven och väl då också övermiggiven i nuti... [Läs mer]
Kommaterade fundament (Björn Melander)
29 juni 1996
Att kommatera rätt är inte lätt. Var och när komman lämpligen skall sättas tillhör också de ständigt återkommande temana i språkspalter och liknande. även i Språklådan har problemet behandlats tidigare. I en sådan utredning från 1977 skriver Anna Larsson att efter "många år ute på fältet, som det he... [Läs mer]
